För några år sedan stod jag på en uteservering med en grogg i handen. Omgiven av skönt folk som ville suga i sig det sista av en inte alltför självklar sommarkväll och det mesta av en alltid självklart öppen bar. I högtalarna hördes bara hårdrock. Vi var alla där av just den anledningen. Att ha det gött och lyssna på hårdrock. Konversationer bytte ägare och adress om vartannat och allt som sades den kvällen är för evigt pensionerat på baksmällornas ålderdomshem där varje mening lider av grav demens.
Alla utom en.
“Coffe, jag gillar ditt band. Snälla blanda inte in politik. Jag vill fortsätta gilla er”
Jag höll inte med. Varken tidigare, just då eller här och nu. Musik har alltid vart en viktig faktor i att riva murar, bryta normer och upplysa människor. Detsamma gäller såklart motsatsen. Musik har även spridit hat, förnedrat och förtryckt. Men i det stora hela har musik alltid påverkat.
Jag älskar hårdrock. Jag älskar att skåla, svettas och vråla till densamma. Musik tar upp större delen av mitt liv. Så långt att det påverkar min faktiska existens. Allt för mig har mer eller mindre med musik att göra. Men jag kan inte bara lyssna på budskap om öl, snabba bilar och snygga brudar. Det fanns något rebelliskt i detta förr. Och hårdrock blev en rörelse som stack ut och rev murar. Men dessa murar har sedan länge förvandlats till sand och “Stick it to the man” känns nu mer som “Sluta tjata”.
Men är det så fel att förutom spela musik, ha kul och umgås även adressera problem som utanförskap, diskriminering och för att inte tala om den återkommande trenden att ofreda kvinnor i samtliga musikaliska sammanhang?
Om vi bara ska dricka öl och “ha det gött” så får vi fan se till att det är gött för alla.
Oavsett kön, hudfärg, sexualitet eller även avsaknaden av denna.
Att sitta på röven och gnälla över obekväma ämnen är totala motsatsen till varför våra idoler valde att låta håret växa, sparka in dörren skrika ut sin rätt att få vara sig själva.
Man behöver inte alltid hålla med. Men säg fan inte åt oss att hålla käften. Detta är hårdrock. Och näven kommer alltid vara knuten!
//Coffe Blood