AVATARIUM: Intervju med Jennie Ann Smith

Avatarium, Leif Edlings senaste skötebarn, är tillbaka med ett starkt andra album som fått lysande recensioner både hemma i Sverige och utomlands. Rocksverige mötte upp sångerskan Jennie Ann Smith en mörk och kall kväll för en tid sedan, för att höra lite om nya albumet “The girl with the raven mask” och arbetet kring det. Jennie berättade bl a om sin beundran för Leif och om gemensamma influenser från Neil Young och Crosby Stills & Nash och en organisk ljudbild:

“Vi var också ganska rörande överens om sound generellt och vi har pratat ganska mycket om de gemensamma musikaliska referenser vi har, så vi möts i Neil Young, Mountain, Crosby Stills & Nash, Led Zeppelin och det kändes fint att jobba runt det. Sedan ville vi ha det organiskt – ingen editering och ingen trigg på trummor och så.”

 

Den legedariske musikjournalisten Malcolm Dome (Kerrang, Classic Rock Magazine) säger bl a om nya albumet: ”Avatarium have stepped up a class. With the vocals of Jennie Ann Smith immediately catching the attention.” Läser du recensioner?

Jennie: I´m happy to hear. (skrattar) Ja, det är klart. Jag har precis varit och köpt SRM, så skulle jag säga nej nu, skulle det vara svårt att dölja motsatsen. Det är ju en sådan strid ström av omdömen, intervjuer och recensioner, så jag kollar kanske inte allt.

Blir det så att om det kommer en negativ recension så är det den som man hakar upp sig på?

Jennie: Det är klart att så kan det vara, men samtidigt är det fortfarande så överväldigande med det varma mottagande vi fick av första skivan. Det var ju över all förväntan. Jag hade inga referenser kring den här genren och hur det skulle bli, så det har varit helt otroligt. Skulle det bli en negativ respons, så är väl det dock helt naturligt.

På första plattan var mycket av arbetet klart när du kom in i bilden. Har du varit mer delaktig den här gången?

Jennie: Leif har skrivit texter, melodier och harmonier och Marcus (Jidell) har producerat, men vi har jobbat tillsammans väldigt mycket med arrangemang, instrumentering och sound. Jag har varit väldigt mycket mer delaktig i den musikaliska processen den här gången och det tror jag man hör på skivan. Jag kommer från en annan musikalisk bakgrund och jag har andra referenser som jag för med mig in i det här och jag tycker att det är det som gör musiken intressant. Det har varit väldigt mycket mer musikalisk delaktighet från mitt håll. Jag älskar att sjunga, men jag har en tendens att se mig själv mer som musiker. Det är så avgörande hur miljön eller hur den musikaliska bilden är runt det man sjunger. Det är en stor skillnad i arbetet den här gången.

avatarium-0138[1]

Det är betydligt mer hammondorgel i soundet den här gången, vilket hörs mycket i låten ”Pearls and coffins”. Det roliga var att i recensionslänken stod det fel och låten fick namnet ”Pears and coffins”, vilket fick mig att undra lite över titeln ”päron och kistor”?

Jennie: (skrattar) Det är valfri frukt. Det är onekligen mycket 60 och 70-talsinriktning på skivan, men vi ville samtidigt ha ett fräscht sound. Just den låten var väldigt mycket Neil Young på den ruffa demon oh även kortare. Vi kände att det fanns utrymme och den slutliga produkten är ju ett ganska episkt stycke med två orgelsolon, så den fick växa stort. Jag älskar Neil Young, så det där föll mig på läppen, att börja väldigt skört och fragilt, så det finns lite Neil Young, Daniel Lanois och Emmylou Harris-känsla i den. Vi var också ganska rörande överens om sound generellt och vi har pratat ganska mycket om de gemensamma musikaliska referenser vi har, så vi möts i Neil Young, Mountain, Crosby, Stills & Nash, Led Zeppelin och det kändes fint att jobba runt det. Sedan ville vi ha det organiskt – ingen editering och ingen trigg på trummor och så.

De artisterna är ju inte de första man tänker på i ett hårdrockssammanhang?

Jennie: Nej, men jag kommer från den ingången och vi tycker alla om det, så det känns naturligt att jobba med det i tanken. Och Mountain är ju ett band som Marcus älskar.

Tidningen Rock Hard hade gjort ett fakeomslag där det var en bild på er och så stod det ”Mehr orgel, mehr orgel!”

Jennie: Ja och vi har i veckan fått reda på att vi toppar både Rock Hard och Metal Hammers recensionslista och är månadens album. Det är ju fantastiskt roligt.

avatarium-0222[1]

Leif (Edling) hade uttryckt sig någonstans och sagt att det är ett ”album nära perfektion”. Det är stora ord. 

Jennie: Jo. Meningen efter det var att i stil med att ”skulle jag någon gång göra något som är perfektion, då är det slut” Det är ju det där med att ha det där brinnet och energin och kraften att vilja utvecklas och våga utmana sig själv. Det tycker jag är fantastiskt med Leif efter att han har jobbat så länge i den här genren.

Många artister säger det om det perfekta albumet, att det inte finns. Skulle man som sagt nå det resultatet, skulle allt vara slut efter det.

Jennie: Musik är ju ingen exakt vetenskap. För min del känns det bara väldigt spännande att få plocka med det jag kommer ifrån och sedan möta den här världen och ifrån det skapar vi något tillsammans. Killarna ger mig kreativ frihet och det har de också, så vi tillför alla något och det känns väldigt utvecklande och så behöver det vara för att kunna fortsätta, känner jag.

Jammar ni mycket i studion?

Jennie: Ja, vi arrangerar om och det är ett levande material som får växa eller får lov att bli annorlunda. Även om en hel del av materialet är skrivet och arrangerat, så har vi ju glädjen att vara så kompetenta att vi också improvisera.

Hur är det med Leif, är han lite av en diktator?

Jennie: Nej, Leif är fantastiskt bra. Han har varit otroligt modig som har öppnat sig för att samarbeta med någon som är som jag och som kommer från ett helt annat håll och som även är ganska viljestark. Det finns inget sådant, utan jag tycker att samtliga ges kreativ frihet och vi adderar våra kunskaper och personlighet. Det finns inget sådant från någon, utan det är frihet och vi litar till varandras kompetens.

avatarium-0587[1]

Är Neil Young och CSN den typ av musik du själv lyssnat mycket på tidigare och har det här nu öppnat dina öron för hårdrock och sådant du inte lyssnat på tidigare?

Jennie: Du vet, växer man upp på 80-talet, så är det ofrånkomligt att man har hört en hel del låtar. (skrattar) Min storebror släpade hem vinyler och spelade så det brakade genom väggarna. Så klart att det finns inom mig och ganska tidigt när jag började sjunga i rockband i någon källare, så hade grabbarna med sig Rainbow, Deep Purple och Led Zeppelin, så det är klart att det finns i minnesbanken någonstans. Jag har en bluesorienterad röst och det faller sig naturligt med den här 60-70-talsrocken, då den är väldigt bluesbaserad. Nu råkar det ju vara så att jag är gift med Marcus, som är gitarrist och producent av plattan, och han är väldigt etablerad i hårdrocksvärlden, så genom honom har jag fått mycket.

Hur blir det i banddiskussioner? Står du och Marcus alltid på samma sida?

Jennie: Vi står inte på samma sida. (skrattar) Jag tänker att det är också det som gör det intressant med både musiken och i relationen, att den tål att även ha meningsskiljaktigheter. Det är nödvändigt, annars skulle det bli outhärdligt för oss och alla andra. Det gör ju att om man vågar, så utvecklas man också i det. Vi tycker ofta olika, men det är klart att vi har väldigt mycket gemensamma musikaliska nämnare.

Det funkar även på turné?

Jennie: Ja det gör det. Vi träffades ju som frilansande musiker och jobbade med svenska artister på den tiden. Vi träffades på jobbet, så det pågick ganska länge att vi jobbade och var kollegor. Det är inget konstigt.Samtidigt är det inte bara ett jobb, utan det är även en passion.

Avatarium raven

Jag tänkte att vi skulle gå igenom låtarna på ”The girl with the raven mask”, så får du berätta lite kring dem:

”The girl with the raven mask”: Det är en up tempo-låt som har ganska mycket 60-70-talflavor, men det har även lite schyssta popelement, som jag nog är lite medskyldig till och jag tycker det gifter sig på ett snyggt sätt. Jag gillar arret jättemycket och den har en snygg text som lämnar en hel del eftertankar. Den handlar om när man möter en människa, där man känner att personen förmodligen inte är i kontakt med det där som den har varit med om och kan inte heller dela det med andra.

”The January Sea”: Den har också en väldigt fin text och hela låten speglar vårt skandinaviska vemod på ett väldigt fint sätt. Inte svårt för någon nordbo att relatera till hur man känner sig i slutet av januari.

”Pearls and coffins”: Det är ett relationsdrama som får förödande konsekvenser. Ett väldigt fint arrangemang, som började som ett litet Neil Young-embryo men växte till något episkt. Två orgelsolo med väldigt snygga orgelljud. Även fina gitarrer. Jag tycker den är skitsnygg. Låten tilltalar mig verkligen.

”Hypnotized”: Vi fnulade en hel del på arret där och jag kände att något saknades. Vi behövde en liten hook och så kom det här (sjunger en melodi), vilket är ganska signifikant för den här låten. Det är lite galet hypnotiskt och den har ett skitsnyggt skrivet solo av Marcus. Ett kärlekstema med en twist. Frågan om det finns kärlek efter döden?

”Ghostlight”: Den är lite mer hårdrock och jag ser verkligen fram emot att spela den här live, för den har ett skitfräsigt riff och groove. Sedan är det väldigt roligt att Marcus gör ett sådant där riktigt bläddersolo. Det går undan och det är astufft. Det är egentligen det enda solot som är så på skivan. Han är ju en enormt virtuos musiker och att få briljera på det sättet, det gillar jag jättemycket.

”Run killer run”: Den låten kom till sent i processen. Vi höll på att repa tillsammans i studion när den här dök upp och Leif filade på texten in i det sista. Texten är inspirerad av tv-serien ”The jinx” och är en spännande historia om själsliga lidanden och bristande kontakt med verkligheten. Den är inte lika up tempo som titelspåret, men jag gillar hur det svänger. Det är så fantastiskt att kunna göra något intelligent av enkla byggstenar. Leif är en stor inspiration på det viset.

”Iron mule”: Där fick vi jobba lite med textinnehållet, för den var ursprungligen skriven i första person och det handlar om rallarnas vedermödor att bygga en järnväg. Det handlar om en man som får slita för att bygga och vi pratade en del om det, hur jag skulle ta mig an texten. Leif skrev om och vi filade lite och jag sjunger lite mer ur en närstående observation. Här finns lite referenser till Mountain och som arragemang är den lite av en udda fågel, men jag tycker ändå att vi lyckats väva ihop det bra i helheten.

”The master thief”: Den låter ganslka långt ifrån så som Leif skrev den. Vi utvecklade i refrängen ganska mycket. Mot slutet kände jag sedan att det fattades något, så då adlibade jag i slutrefrängen. Vi har en hommage till Shirley Bassey. Plötsligt kommer det, hur något ska vara, och det där ramlade ner i mig och jag provade det. Det blev lite elegant.

avatarium-0559[1]

Du är kvinna i en mansdominerad värld. Zara Larssom gjorde en hel del uppmärksammade uttal i somras om just detta. Hur ska man göra för att få fram fler kvinnor inom exempelvis hårdrocken?

Jennie: Först skulle jag verkligen vilja rekommendera alla att lyssna på hennes Sommarprat. Det är ju så att ofta hamnar kvinnor i någon sorts kuttersmycke-situation. Nu kommer jag ju inte från hårdrocksvärlden, men min upplevelse när jag lyssnar, är att jag ofta tänker att ”den här kvinnan” både är regisserad och producerad av en man, vilket påverkar uttrycket. Det finns en diskrepans mellan hur en stark kvinna är och hur en mans bild av en stark kvinna är. Det handlar om att kvinnor ges, får, tar plats och att det inte bara handlar om att bara vara en pärla i fronten, utan också bidra till hela produktionskedjan och vara delaktig i den musikaliska produktionen och delaktig i de bilder som representerar musiken. Hela kedjan. Kvinnor behöver ta mer plats och ges mer plats i hela processen. Det gäller inte bara det musikaliska arbetet utan även kvinnliga reportar, skivbolagspersoner, bokningsbolagspersoner och så vidare. Man måste kunna ifrågasätta vilka attribut det är som ska få ha företräde. Om jag jämför med var jag själv står, måste jag säga att jag är jämlik i förväntningarna på prestation. Det är nog svårare att jag inte kommer från hårdrocksvärlden, där det kan finnas en ganska konservativ hållning kring vad som är på riktigt. Som nybörjare i genren tror jag att det skulle krävts lika mycket för mig som en man. Jag behöver prestera på allra bästa nivå så klart och det är väl demokratiskt.

Avslutningsvis. Ni ska ut och spela en del i Europa. Blir det något i Sverige?

Jennie: Det hoppas vi. Det är inget planerat just nu, men vi får väl se vad nästa säsong bjuder på.

Text: Niclas Müller-Hansen

Foto: Josefin Wahlstedt

Đọc Truyện Ngôn Tình Online
Đọc truyện ngôn tình online cập nhật liên tục
Đọc Truyện Kiếm Hiệp Online
Đọc truyện kiếm hiệp gây cấn online cập nhật liên tục
Đọc Truyện Kiếm Hiệp Online
Đọc truyện tiên hiệp gây cấn online cập nhật liên tục
Đọc Truyện Tiểu Thuyết Online
Đọc truyện tiểu thuyết gây cấn online cập nhật liên tục
Hướng Dẫn Nấu Ăn các món ăn đặc sản
Khám phá du lịch Việt Nam du lịch giá rẻ
Trang điểm làm đẹp tự nhiên hàn quốc
Trang điểm làm đẹp tự nhiên nhật bản
Review điện thoại sản phẩm công nghệ mới mỗi ngày
Phân tích lưu lượng mạng – BRO NSM – P1 Bro là một dự án mã nguồn mở, cung cấp cho người dùng một giải pháp giám sát hệ thống, phân tích lưu lượng, thay đổi dữ liệu gói tin
Phân tích lưu lượng mạng – BRO NSM – P2 Bro NSM hỗ trợ triển khai trên nhiều nền tảng hệ điều hành, kiến trúc CPU khác nhau; với phiên bản miễn phí
Phân tích lưu lượng mạng – BRO NSM – P2 Bro NSM trong việc phân tích dữ liệu gói tin PCAP được thu thập từ dữ liệu tcpdump
bảo mật mạng Các bài nghiên cứu, xây dựng giải pháp mạng, phương pháp tấn công mạng; hệ thống IDS, network security monitoring; tường lửa,…
giới thiệu Intel Edison Các bài viết giới thiệu Intel Edison trong phát triển IoT và bảo mật.
Intel Edison – Wifi và ứng dụng trong mô hình mạng – P5 Intel Edison được tích hợp sẵn tính năng thu, phát Wifi giúp cho người dùng linh động trong việc phát triển các mô hình IoT cho từng trường hợp cụ thể. Trong bài viết này, tôi sẽ thực hiện hướng dẫn các kỹ thuật điều chỉnh và tùy biến mạng Wifi để ứng dụng vào môi trường mạng TCP/IP.
Giới thiệu Intel Edison Intel Edison là một kiến trúc máy tính có kích thước khá nhỏ tương đương một con tem; nó sẽ thay đổi cách nhìn của bạn về hệ thống tích hợp trong tương lai với sự phát triển ngày càng rộng rãi xu hướng IoT.
Intel Edison – Bluetooth – P2 Intel Edison được tích hợp sẵn Bluetooth Smart/Low Energy (BLE) cho phép bạn có thể kết nối đến Edison từ điện thoại thông minh và phù hợp cho bất kỳ dự án IoT nào mà bạn sẽ thực hiện trong tương lai thông qua Bluetooth.
Intel Edison – Tùy biến Bluetooth – P3 Mã nguồn BlueZ được cài đặt trên nền Yocto Linux cho phép người dùng Intel Edison tùy biến mạnh mẽ các thông số bluetooth một cách dễ dàng thông qua các tập tin cấu hình.
Tấn công máy tính Windows sử dụng Responder Việc tận dụng các tính năng phần cứng từ Edison (Wireless, Wired hardware) và tính tương thích mạnh mẽ của Yocto linux đã giúp choviệc phát triển các dạng tấn công trên môi trường đòi hỏi tính linh động trở nên dễ dàng.
Truyện tiểu thuyết tiểu thuyết cập nhật mới
Thủ thuật chương trình
Hướng dẫn làm trang sức tự làm trang sức đẹp và dễ dàng
Giới thiệu SDR – Ứng dụng MATLAB và RTL-SDR trong nghiên cứu sóng vô tuyến SDR cung cấp những khả năng phát triển linh động hơn nhiều so với phương pháp truyền thống sử dụng Crystal Radio Set rtl-sdr

Giới thiệu SDR – Theo dõi thông tin chuyến bay sử dụng MATLAB và RTL-SDR thu nhận tín hiệu ADS-B Automatic Dependent Surveillance Broadcast (ADS-B) là một công nghệ được sử dụng trong việc giám sát vị trí của máy bay khi đang hoạt động trên không. ADS-B cho phép máy bay gởi dữ liệu định kỳ theo khoảng thời gian cố định nhằm thông báo các thông tin như vị trí, độ cao, tốc độ, mã chuyến bay, số hiệu máy bay và các thông tin khác.